att använda

 sig själv som ett förbättringsprojekt. 

Jag har ju ätit lchf sedan ett år tillbaka, absolut inte strikt, att njuta av livet är mitt största mål! Men att må så bra som man gör jämfört med att äta "som vanligt" är en sån stor kick som gör att man inte ens tänker på vad man "försakar". Jag gick ner drygt tio kilo till i somras och håller det fast jag inte ens känner att jag håller diet, jag äter ju det jag vill och om jag någon gång vill ha det där fikabrödet så konfererar jag lite med mig själv om det är värt det eller inte. Ofta är det värt det och då har jag en plan om hur jag ska må efter, alltså jag har inte det där dåliga samvetet alls! Tänk vad tanken kan vara stark! Och erfarenheten man har med sig sen tidigare viktminskningar... Vad gick bra och varför gick det inte att hålla? Frågor jag funderat på. 

Efter knäskadan i somras hade jag svårt att komma igång igen, gick på sjukgymnastik hela sommaren, försökte komma igång med träningen, men fick ont, så då blev jag lite nedstämd. Men jag hade ju min plan och att jag vet att man misslyckas ibland gjorde att jag inte mådde såå dåligt över det som man skulle kunna... Så det var bara att blicka framåt och göra nya försök, se andra lösningar, kämpa på.

Igår lagade jag även min bil för en massa pengar som känns när man är ensamhushåll. Visst jag skulle säkert kunna be om hjälp, men även det kan vara ett stort hinder ibland, att be om hjälp. Speciellt när det gäller bilen. Så där har jag förbättringspotential...

Hur som helst, i fredags var jag och testade på ett träningspass med kettlebells, ett klot som man svingar. Jag använde mig av den absolut lättaste vikten, men var med hela passet! Så naturligtvis fick jag rejält med träningsvärk!! Men fick inte ont i knät, sååå skönt! Så i tisdags vågade jag äntligen mig in på ett Bodypumppass, det har jag varit rädd för, inte trott att jag skulle orka. Men, som jag är, så tog jag det försiktigt och lätta vikter, och det gick bra! Visst skakade jag på vissa övningar, eftersom musklerna låg i idé, men vissa övningar gick desto bättre! Och igår var jag på Sh´bam, danspass, sååå roligt! Påminner mig om jazzbaletten som jag dansade på 1980-talet! 

Idag är det vila, så då passade jag på att få ihop ett blogginlägg, vet inte om någon orkar läsa, men jag behövde visst lätta på trycket :)

Och så åkte kameran fram och så fixade jag lite i vardagsrummet, sånt som jag tycker om: 

Snö ute idag

Partylites doftljus, ny doft "Bamboo breeze" Fräsch doft!!

Jag har vänt på matbordet och gjort ett skrivbord, har ju inte plats för ett kontor någonstans, tycker det blev jättebra. Man kan lätt plocka ihop sakerna om man får gäster som ska sitta där.

Fåtölj och pall från loppis, de ska målas och kläs om till mitt rum i stugan, än så länge får de stå här med filt från Ikea och kudde från Zelected by Houze

Ljuslykta/kruka från Zbh som jag är säljare för. Även de populära ljusstakarna är därifrån.

Welcome home-boken, av Leila Lindholm och Ulrika Magnusson, en av mina favoriter!

Ha en skön torsdag, så laddar vi inför helgen!!

Kram Jenny

You´ll never discover new horizons 

if you´re afraid to leave the shore...